Uppe tidigt o tillbaka vid brottsplatsen, Ingeborrarps Museum. Dag 2 för NW 1 TSM. Började trist, seg pga tidig morgon, åter regnigt o en allmänt dålig känsla. Dooley går dock in på första söket, fordon, o fixar det enkelt o humöret börjar stiga.
I behållarsöket lyckades jag, i motsats till gårdagen, hjälpa Dooley (att inte missa en kartong) o plötsligt hade vi 3 klarade sök. Bara inomhus kvar! Lite nervigt blev det men resultatlistan sa att nästan alla klarat just den. Dooley behövda 59 sek av tillåtna 3 min att hitta platsen för gömman. Full pott på alla söken o inga fel dvs tredje diplomet är idag vårt! ?

Började tävlingsdagen (NW 1 TSM) med att rasta i ösregn. ?
Bytte till stövlar o regnkläder i tid, men blött var det!
Söken började bra, men tredje söket, behållarsöket, saboterade matte med att ”tvinga” hunden att felmarkera. Jag är såååå sur! ☹️ Dooley klarade övriga sök fint.

Stort GRATTIS säger vi däremot till Sandra & Doris som tävlade för första gången o tog diplom! ???

Nya ögonlysningen är nu också reggad.
Ser finfint ut det här:

Så började då en ny termin med agility för Linda & Magnus o vilken start det blev. Dooley var verkligen på G idag o nosade endast EN gång på banan! ? Så himla kul det var (får dock betala priset med ömma knäleder… ?)

Vi försöker tills vidare klara oss med en bil i familjen, därför åker Dooley o jag oftast buss till o från jobbet.

Här väntar Dooley tåligt på morgontransporten.

Jenny o Elaine stod för kvällens NW-träning. De hade förlagt den till ett område i Jordbodalen.
Kvällens utmaning var alla intressanta kaniner som bor i området! ? ?

Kuligast var att få testa hydrolat-sök i vatten. Fungerade fint med Dooley. ?

Idag säger vi dubbel-grattis till två av Dooley’s avkommor, i Norge.
På utställning i Elverum blev Shankly (Spinnvills Steadfast Dreamer) 2BH o fick cert o syrran Lux (Spinnvills Impeccable Dream) blev BIM med cert. Wow! ??

Uppfödare Ida Heggelunds foto;

En trevlig och tidseffektiv tävling. Dooley hittade 3 av 4 gömmor. Bra sökarbete, men tyvärr inte snabb nog. Den sista var svårast o den hade vi nog behövt dubbelt så lång tid för att Dooley skulle hitta fram till.

Klämde in en tid för ögonlysning, hos trevlige veterinären, Erik Mörne, mellan jobb o NW-träning. Allt fortsatt ua med Dooley’s ögon. Skönt! ?

Så blev det sedan NW-träning med gänget från Råådalen. Det var min tur att hålla i träningen, men snälla Sara och Linh anmälde sig som frivilliga hjälpare, så det blev enkelt för mig. Vi höll till vid Sundspärlan.